DISKRIMINERING OCH BEMÖTANDE I VARDAGEN. SKOLA, VÅRD, OMSORG, KOMMUN- OCH LANDSTINGSFRÅGOR

Att Sverige är ett av världens bästa länder att leva i för hbtq-personer inte minst tack vare den liberala lagstiftning som på många områden sett till att ge hbtq-personer samma rättigheter som andra är en fantastisk utveckling som vi alla kan vara stolta över. Trots detta är inte allt guld och gröna skogar.

Visst finns det fortfarande områden där lagar behöver ändras. Ett stort område som ofta inte fått den uppmärksamhet det behöver är allt som har med kompetens, kunskap och bemötande i vardagen – hur vi ska komma tillrätta med vardagsdiskriminering och göra det möjligt för hbqt-personer i hela Sverige att kunna vara sig själva. För oss i Öppna Moderater är detta ett batteri av frågor vi jobbar mycket med. Det handlar om att påverka moderata beslutsfattare på alla nivåer i alla landets kommuner och landsting. Det handlar om skolan, elevhälsan, sjukvården, äldreomsorgen, hemtjänsten, socialtjänsten och fritidssektorn och inte minst arbetsmarknadsfrågor.

 

Det är viktigt att arbeta med bemötande, synliggörande och kompetens. Det handlar om att förändra attityder, bryta fördomar och ge verktyg till alla berörda genom ökade kunskaper och utvecklad hbtq-kompetens. Arbetet mot diskriminering och för inkludering måste tas på allvar av politiska företrädare i kommuner och landsting.

 

Skola och elevhälsa

Att vara ung är inte alltid så lätt. Det är inte enklare att vara ung och vara hbtq-person. Omgivningens attityder och den miljö man lever i har stor inverkan på unga som är osäkra. Vi vet att unga hbtq-personer ofta mår sämre än andra och löper större risk än andra att drabbas mobbing etc. Skolan fyller därför en oerhört viktig funktion. Skolan måste bli bättre på bemötande och synliggörande av unga hbtq-personer. Kunskap och kompetens måste stärkas hos alla yrkesgrupper i skolan från rektor till skolsköterskan. Lärare behöver mer hbtq-kompetens redan från start, redan i sin egen utbildning. Alla skolor måste jobba systematiskt och med evidensbaserade metoder mot mobbing och trakasserier då kan vi skapa en trygg skolmiljö för alla. Sexualundervisningen som tyvärr ofta är undermålig idag behöver utvecklas och förbättras. Elevhälsan som kan fungera som en ventil för unga hbtq-personer behöver bli hbtq-inkluderande mycket mer än vad som ofta är fallet.

 

Vård

Hälso- och sjukvården i Sverige håller generellt en hög kvalitet. Personalen är hårt arbetande och välmenande. Det handlar egentligen inte om en medveten diskriminering eller strategi som gör att många hbtq-personer upplever mötet med vården som jobbigt. Det handlar heller i första hand inte om resurser utan om kunskap. Visserligen finns det vårdpersonal och särskilda mottagningar som har gedigen kunskap kring frågor som rör hbtq-personer. Problemet är att det i det vardagliga mötet med vården inte finns tillräcklig kunskap.

Bristande kunskaper om hbtq-personers livsvillkor, bristande förståelse och insikt i vad det innebär att vara hbtq-person får konkreta konsekvenser för den vård hbtq-personer erbjuds. Det kan leda till att man inte tar relevanta prov eller ställer relevanta frågor. Särskilt problematiskt kan detta vara för unga i kontakten med ungdomsmottagningar eller elevhälsan där osäkerhet och egen okunskap kan göra situationen väldigt jobbig.

Den enkla utgångspunkten är att alla borde få bli sedda för den de är. För att uppnå det inom vården krävs utbildning och kunskap. Det är rimligt att ställa krav på att man inom utbildningar sjuksköterskor, läkare, kuratorer m fl. ger studenterna en kunskap om hbtq-frågor så att de är väl rustade för att oavsett var i landet de kommer att jobba kan se att det finns hbtq-personer som de möter i sin vardag.  Det är också rimligt att ställa krav på kommuner, landsting och regioner att de aktivt arbetar för att tillförsäkra att personal inom vården och omsorgen har tillräcklig kunskap för att ge medborgarna ett bra bemötande och en god omvårdnad.

 

Socialtjänst

Socialtjänsten är också en instans som har ett behov av att förbättra sitt bemötande av hbtq-personer. Här hanteras en rad viktiga frågor inte minst när det rör möjligheter till adoption och föräldraskap och andra familjerelaterade frågor. Det är alltså viktigt att socialtjänsten inte hamnar vid sidan om och att allt fokus när det gäller att förbättra bemötande, stärka hbtq-kompetens och synliggöra hbtq-personer hamnar på skolan och vården. Inom socialtjänsten hanteras också ärenden där man misstänker våld i nära relationer eller hedersrelaterade problem. Detta ställer stora krav på de som jobbar inom dessa verksamheter.

 

Fritid och Kultur

Kultur- och fritidssektorn är inte vad man brukar kalla en kommunal kärnverksamhet men eftersom mycket av det som sker inom området är helt eller delvis finansierat av oss skattebetalare gemensamt bör även hbtq-frågor lyftas inom dessa områden. Det handlar både om vilka krav som ställs på föreningar och organisationer fört att de ska kunna få bidrag från stat, landsting och kommun och om att stärka kunskaper och kompetens hos ledare i frivilligsektorn. Det är rimligt att ställa krav på föreningar (inte minst inom idrotten) att de till exempel arbetar aktivt mot homofobi och transfobi om de ska få bidrag. Organisationer som är direkt homofoba (kan förekomma bland t.ex religiösa organisationer) bör inte kunna komma ifråga för offentliga medel. Ett annat område som är betydelsefullt för unga är fritidsgårdar och därmed den personal som jobbar där. Det handlar om att skapa trygga och välkomnande miljöer med bra bemötande och synliggörande.

 

Arbetsgivarrollen

I nästan hela Sverige är det den egna kommunen som tillsammans med landstinget är den största lokala arbetsgivaren. Här finns ett ansvar att ta politiskt för att se till att skapa arbetsmiljöer där diskriminering inte förekommer. Det handlar om att skapa ett arbetsliv där det går att vara öppen och en del av gruppen oavsett sexuell läggning, könsuttryck eller könsidentitet – i hela landet. Det finns dessutom inom vissa yrken en risk att det är brukarna eller kunderna som kan vara problemet till exempel för lärare i skolan varför även det perspektivet måste beaktas. Det finns olika vägar att gå och vi säger inte att något sätt är det enda. Det kan handla om att jobba med chefsutbildning, hbtq-policies, hbtq-certifiering, antidiskrimineringsplattformar etc. det viktiga är att frågan tas på allvar och lyfts upp på den lokala agendan.

 

Unga hbtq-personers hälsa

Unga hbtq-personer utsätts för diskriminering, osynliggörande, trakasserier, våld och hot om våld, vilket påverkar hälsan negativt. 19 procent av hbtq-ungdomarna i åldern 16–25-åringarna har drabbats av fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så många som bland jämnåriga heterosexuella. Unga hbtq-personer är särskilt drabbade av våld och kränkningar i skolan. Detta påverkar förutom hälsan också den unges skolresultat och riskerar de både vidare studier och framtida jobb.

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är det vanligare med självmordstankar hos unga homo- och bisexuella samt hos unga som är osäkra på sin sexuella läggning jämfört med unga heterosexuella. 42 procent av de homo- eller bisexuella männen och 29 procent av männen som är osäkra på sin sexuella läggning har någon gång haft självmordstankar jämfört med 12 procent hos unga heterosexuella män. Motsvarande siffror hos unga kvinnor är högre, 47 procent av de homo- eller bisexuella kvinnorna och 34 procent av kvinnorna som är osäkra på sin sexuella läggning har haft självmordstankar, medan var femte ung heterosexuell kvinna har haft självmordstankar. En fjärdedel av de homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig.

Många kommuner och landsting har blivit bättre på att se och förstå hbtq-ungdomar. Bättre betyder dock inte alltid bra. Det behövs mer kunskap och bättre rutiner för att se vilka unga som mår dåligt. Skolan och vården kan dock inte upptäcka alla problem. Familj och vänner till unga hbtq-personer har ett stort ansvar för hur hbtq-ungdomar i deras närhet mår. Det är främst i den närmsta sfären som man behöver uppmärksamma när ungdomarna mår dåligt, detta innan det gått för långt.

 

Öppna Moderater vill att:

– vardagsdiskriminering tas på allvar och bekämpas i hela landet

– myndigheter, kommuner, landsting ökar sin hbtq-kompetens

– bra bemötande och synliggörande av hbtq-personer uppnås

– hbtq-kompetensen stärks inom den svenska skolan och elevhälsan

– unga hbtq-personer hälsa följs upp och prioriteras

– sexualundervisningen förbättras

– anti-mobbing arbetet på landets skolor och arbetsplatser förbättras

– hbtq-kompetensen stärks inom vården

– hbtq-frågor finns med i utbildningen för lärare och vårdpersonal mfl

– hbtq-kompetensen stärks inom socialtjänsten

– föreningar inom kultur- och fritid mfl motverkar homofobi och transfobi om de ska ta offentliga bidrag

– trygga fritidsmiljöer för unga hbtq-personer skapas

– möjligheterna att vara öppen på sin arbetsplats stärks

– offentliga arbetsgivare tar ansvar för att skapa bra arbetsmiljö för hbtq-personer

FRÅGA OSS!

Är det något du undrar över? Kontakta oss via det här formuläret så hör vi av oss till dig via mail.

EVENT

SENASTE NYTT